narcick

Jag "bloggar"* från en macbook för första gången i en bekväm, bred, svart hörnsoffa. Framför mig är en tv och dvd-spelare, på golvet ligger Brokeback Mountain och Askungen**, jag har inte riktigt bestämt mig än. På soffan ligger fräscha magasin såsom gamla nummer av vice och FLM och svenska Cosmo. På soffan ligger en ljusblå fleecefilt och massa kuddar och en bollformd dimmad lampa, jag kan somna utan problem*** helt enkelt.

Min systers lägenhet. 

Jag är inte osocial, hon gick och lade sig. Jag trivs oändligt bra här. Det är ungefär som för några år sedan när hon fortfarnde bodde hemma i hugget och vi var själva hemma och bara kollade på skitfilmer, vilket vi även gjorde ikväll ( I Am Legend), åt diverse onyttiga tilltugg dagarna i ända och levde gott på det viset. Men time flies och hon plockar vuxenpoäng med sin boy och uträttar ärenden dagarna i ända. CONGRATS. Inget missunn här inte. Men jag kan inte lova att jag inte kommer utnyttja läget liksom. Gonatt på dig andra syster, men du är väl antagligen på creddig fest nu (enjoy tinto de veranon!). CONGRATS. Jag ska flyga min kos snart, jo jag lovar&svär, trots en rad komplikationer som kommer i vägen typ, no job-no monay. Snart så, då bor även jag i min ensamhet i en potential skitlägenhet utan balkong, eller AC. Det ska bli så fint så! På Holmens marknad kan man köpa antika stolar från marie antoinette-tiden (oturligtvis är min s.k allmänbildning ett svagt påhitt) för 700 kr. Och så tunga,svepande draperier på det, kristallkrona och snidad, guldramad spegel. Gammal skrivmaskin från hollywood. Och high-tec överallt, för inget slår high-tec! Jaja. Jag tror annie trashade min ipod, men ingen fara. Jag lyssnar på joannas itunes bibliotek, tyvärr är det inte mycket jag kan uppskatta men sätter på lykke li "window blues", bara för att det känns så rätt och trendigt med den här vita laptope i nät, shit som värsta bloggaren med en boll på huvudet (check!!) och korta sommarröda naglar.Ha! Imorse hade jag den väntade summer of anxiety-grejen på gång men sedan läste man mera i Blonde och tog sig till cigarren där man träffade hypotetiskt bortglömda människor och jag fick banka mig själv i huvudet för att komma ihåg att socialt umgänge utsöndrar någon slags endorfin i kroppen och gör en på bättre humör, hur dysfunktionella dessa människor än må vara. Ibland önskar man att man själv var sådär utåt sett dysfunktionell, kanske. Svårt å acceptera för någon som mig själv, att människan är en fastställt social varelse och inte kan njuta av ett liv i ensamhet utan att utforma diverse psykist störda beteenden. Men alla måste lära olika i livets hårda skola. Jag är iallafall ingen skrytmåns, dryg fucker eller en sån som inte kan uppfatta vibbar. Sedan tänkte jag på att jag kanske mest sörjde att spanien-resan är över, att alla roliga är på arvika och jag är avundsjuk för att jag bangade festival. Om några dagar börjar livets lekande igen kanske, då ska jag gå på fester med min 1literSmirnoff, klubba**** med Elina och bärsa som satan med Anja. Och sola i Näset med Annie. Framförallt vara jävligt, jävligt full- jämt. Jag ser det inte som ett sorgligt faktum att jag behöver en särskild artificiell essence för att må mycket bättre. INGET skadar. /besos y lambresas

*måste alltid uttryckas genom situationstecken **shame på VHS dock, jag har börjat samla på Disney-vhs ***ok det är lögn****kan inte någon starta klubben "R&HipHopB FOR SLUTTY PEOPLE!!!!"?