narcick

Who is the
lamb
Who is the
knife

Hans döttrar är så vackra. Inte alls som han, och verkligen inte som sin mor. De har fuktiga läppar och en har spikrakt vitt hår och den andra, hon har böljande gyllene lockar ner till svanken. Han kan inte välja vem som är finast, för både är ju så långt bortifrån han själv.
Oj, han har visst glömt deras röster. Det är väl inte så konstigt, för åren har gått och, ja, vackra döttrar kan inte alltid komma överens med sin far. Och det respekterar han dem för. Han småler utan att öppna munnen och snuddar med pekfingret på deras ansikten i plastramen.  Han ser dem framför sig; nu nästan vuxna men med den ungdomliga karisman kvar, uti varenda fingerspets, varenda lilltå. De glänser framför hans ögon, de glittrar, de skimrar. Deras liv andas äventyr och upptåg, deras personligheter är framfusiga och unika, deras intellekt svävar högt över alla andras.
Mr Normal suckar och vill fälla en tår. Det skulle passa ganska bra där han sitter på sitt trånga kontor, med en gråmulen himmel utanför och en omvärld avspärrad genom en stängd dörr. En liten vacker tår. Det går ju trots allt så många tårar på en enda människa.
Men inte en droppe spills och snart är det ändå dags för kaffe.

shoppa upp försvaret
ansvaret
sedelbuntar vecklas ut och kastas bort
och drar du ett berg av pokermarker till dig
var så säker
att de är mindre värda som pengar än som plast
i filmen om ditt liv står du mitt i karusellen,
den som är ett varuhus
och folkmassor går i slowmotion
och ditt snurrande huvud i ultrarapid,
med blinkande uppspärrade ögon står du med öppen käft
för du förstår inte hur allt som är nödvändigt, allt som spelar roll
är mindre värt än en enstaka tår på din kind

och ett IASIP-avsnitt om dagen gör allt uthärdligt.

asså jag är inte den som är den (den som lägger upp bilder på snygga killar) men det här är att betraktas som konstverk. johnny depp i sina bästa slyngel-dagar. och det handlar inte ens mest om att han är snygg.










'
'

stänger av mobilen, tittar på 21e Simpsons-säsongen, sover med två täcken, sätter upp håret, lyssnar på fel musik, tänker feelgood-tankar, sover, kedjeröker, äter två pizzor och en pirog, andas djupt, skriver absolut ingenting, dricker alkohol.

stackars min lilla mage, lever, tarmar, lungor.

 

helt ärligt, jag lovar att dö lycklig och nöjd med mitt liv om jag får äga den här ringen!! JAG LOVAR!!

Kramer: Bookman? The library investigator's name is actually Bookman?
That's amazing. That's like an ice cream-man named Cone.


ahahaha asså fan ja, Seinfeld never wears out. numer får man tre avsnitt nästan på raken varje kväll. det kära vänner, är såkallad LYX.

hmmm...vad ska man "bloooggga" om då...
lever inte i en föräldrafri tillvaro längre, vilket suger ganska hårt. men det e ju skönt att veta att farsan inte blev uppäten av sandloppor på en ö i karibien.
på seinfeld nu, äter elaine upp sin chefs 29 000 $ cake. he nnes chef är en ypperlig karaktär i serien, förutom the basics som föräldrar, george fästmö och kramers skumma vänner då. elaine är ju typ världens bästa förebild för kvinnor, som julia uttryckte det. fucking fab. imorgon tar jag mitt sista skolkort någonsin. då ska jag allt skela.
jag är lite hycklig och dubbel för tillfället, det suger ganska hårt. men allt är olika faser som snart ska avslutas antar jag. vet inte om man är redo för den vidriga kalla perioden som väntas framöver. Sverige under vinter är fan ett stort kallt jävla monster som gräver in sig i ens hjärta och och man fryser hela tiden, i huvud, hjärta, knä och tå.
:(
försöker komma på något att se fram emot. sånt hjälper alltid till att pusha på livet. kommer inte på något. bara dimmiga planer, men det får väl räcka. barcelona eller liknande över nyår, ta studenten, åka till new york och stanna kvar där för alltid. 
men att man från dag ett sett alla människors och livets besvikelser, det suger ganska hårt. allt e nog kognitivt, så nu ska jag alltid tänka till jävligt hårt och jävligt glatt.

jag fyller 18 strax och jag vill inte.