narcick -

(och rheborg är het)

Nu har jag sparat mig för dagens första cigarett i typ 3 timmar. Min nya taktik för övrigt, för att skäa ner lite, så håller man inne på den där första så länge som möjligt, fördelen är också att då smakar den ju tusen miljarder gånger bättre, som ni vet.

2008-03-25 @ 15:21:57 Permalink L Kommentarer (3) Trackbacks ()

Borde bli lite verbal

Men jag hade ju för fan retorik i ett år på Sam utan att varken rädslan eller låset luckrades upp nåt vidare.

Man önskade nästan att det var jul igen. Fast väldigt mycket nej, å andra sidan.

Varför måste alla niggahs säga AXS istäl. för ASK? Eller, var kommer det ifrån från början? Är ett X blingbling eller?

Fascinerande att jag och Ida kan smsa över Atlanten precis på samma sätt som vi smsar inom Göteborgs gränser. Jag har glömt henne lite och nu kom jag ihåg henne och saknade henne så förjävla mycket. Och att inga fyllor känns inspirerande utan henne är grädden på moset, ha!

I provrummet idag var jag nästan en karikatyr av en Weekdayperson. Svindlande tanke!

2008-03-23 @ 19:55:20 Permalink L Kommentarer (1) Trackbacks ()

ALLT MAN ÄLSKAR MED STROKES

Borde inte tillåta mig själv att lyssna på rockgudarna när jag är i ett state of mind of boredome. Mitt hjärta slår dubbla slagnär jag hör de första trumslagen i A View From The Afternoon. Bara sådär, bank bank bank.
Eller när Julian tar i ton på Reptilia, då spritter det från huvud till tå. Bara sådär, adrenalin, adrenaliiin.
Missförstå mig rätt, när jag som vanligt känner mig deprimerad och bitter alternativt ledsen, då är jag så pass inställd på det så att min kropp& själv redan är förberedd. Då ska det vara socker och kalorier, livet-är-förjävligt-filmer och Nirvana-depp. Det är okej, jag måste liksom mysa & gotta mig i skiten. Men så råkar man sätta på en av de där speciella, utsökta rockpärlorna. Vi har dem alla, de där låtarna som är så jävla nära hjärtat att dem nästan är en del av det. Och när man då får höra dessa ljuvliga toner ja, då vill man trycka upp Alex Turner mot en vägg, supa sig redlöst full och stå längst fram på en svettig konsert och känna sommaren i sommarsolen med massa massa människor och ja, glömma den man är i verkligheten. Och det går inte NU.Men åh, vad jag älskar dessa få, kanske ett tiotal, låtar! De får mig faktiskt, helt realistiskt, att känna att jag har plats för trohoppochkärlekochlycka i mina små utrymmen. På ett väldigt påtagligt sätt.
Ja!

Och i just sådana tillfällen då släpper man alla tvivel på om hur man skulle komma över indierocken. Då vet man varför man älskar den över allt. Och förmodligen alltid kommer att göra.

2008-03-23 @ 11:46:37 Permalink L Kommentarer (0) Trackbacks ()

Obskyrt kanske

Den är ju så bra. Men så osmaklig! Nuförtiden är det enda jag gör att lyssna på osmaklig musik. Men vem säger att man inte mår lika bra i rännstenen som i de fina salongerna?

Men för att komma till själva filmen. Som inte är osmaklig. Utan en storslagen utsvävning i allt man kallar traditionell manlighet. Kommit fram till att just bland sådana sammanhang ligger min största lycka i filmupplevelser. Gudfadern, Pulp Fiction, Reservoir Dogs, Band of brothers... Och detta är inte, som man kan tro eftersom man är brud, pågrund av att få dregla över testosteronstinna varelser. Nej, inte ur det perspektivet.
Jag antar att jag vill vara en hård karl emellanåt. Få vara sådär dräggigt/ auktoritär, snygg/sjavig, the muscle/the brains.
Men vad är väl en bal på slottet...

2008-03-22 @ 11:48:33 Permalink L Kommentarer (0) Trackbacks ()

Exil!

I mitt rum står en, sett från alla håll och kanter, gigantisk garderob. Resten är öde. Om man går barfota ekar hasandet, hasendet,hasandet... Och nu finns det en vägg som inte är vit också. Under tiden ligger mina ägodelar vårdslöst nerkastade i Hemköps-påsar och jag har ockuperat Joannas rum med min säng. Den står i mitten runt bland flyttsaker och kassar. En ö i ett litet hav av en massa prylar som egentligen inte ska vara där kan man väl säga.

Annars så hittade jag ett oöppnat paket cigg á la Spanien & en Xtina-tisha som jag köpte i Globen i den garderoben. När jag provade den gick inte tygstycket över naveln ens. Sorgligt.
God natt.

I'm shipping up to Boston-Dropkick Murphys
-Varför har jag inte köpt Departed ?!

2008-03-21 @ 22:37:08 Permalink L Kommentarer (1) Trackbacks ()

khuseeya mowduuca

Jag vill skriva om någonting relevant. Eller bara intressant.
MEN MITT HUVUD ÄR TOMT OCH HÄR FINNS BARA EN MASSA BANALITETER.

Så snälla,någon, säg någonting som jag kan skriva om. Då blir det som i skolbänken när man blir tvingad till uppgifter. Det är bra. Det är konstruktivt.

Men nu blir det bara en låt, som vanligt. Frågan är om musik är av relevans eller inte. Svårt att bestämma.
Idag utnämnde iallafall DN "Whats Up" som tidernas vidrigaste låt. Det måste vi fira.

Ja, jag snackar somaliska.

2008-03-19 @ 20:07:38 Permalink L Kommentarer (0) Trackbacks ()

30 x 434=

13020

Trettontusentjugo inlägg har jag skrivit på denna URL-adress.

S
I
C
K
O

(Det allra första inlägget handlade liksom nuförtiden om Johnny Depp så inte mycket har förändrats antar jag)

Och såhär lät första skrivna blogginlägget ever för tre år sen:

"Detta är min,Susannas,nya blogg.

Men det är roligare att bara koncentrera sig på sånt jag älskar (inte på mig liksom) sånt som fashion,make-up och skönhetsprodukter, kändisar,musik och film. Typ sånt handlar det om alltså!

Här nere började jag med att publicera bilder på några styleikoner of mine. Alltid lika snygga!

(bild saknas!!)

Titta förbi någon gång igen, skriv jättegärna någon kommentar om ni har något tips eller nåt!/Susanna(ja,där är jag)"

/fashionistas.blogg.se"