narcick

Eller äsch förresten. Allt ordnar sig säkert en vacker dag!
Jag letar efter lite fresh musik tills imorgon på alla miljontals mp3sites som finns där ute och det påminner mig om mina forna dagar som musikentusiast. Det mest spännande jag hittat än så länge är Discobot-Lights Out, Santogold-L.E.S. Artistes remix, MGMT-Electric feel Justice remix. Så här sitter jag på det blommiga påslakanet och tar ännu en svartvit inyggdwebcam-bild. Fresh va?!

Och jag ska faktiskt ha på mig en Herve Leger klänning imorgon. En sån som blondinbella köpte för 12 tusen typ.
Och dricka BELLINIIII!

människor är så jävla förtappade, även de som är man tror är minst förtappade är mest förtappade av alla!  det är så tröttsamt att leva i en ständig aura av idioti.
 så jävla synd om göteborg, staden som gud och satan glömde!

meanwhile, på My Super Sweet 16 grinar tjejen för att hon får sin Porsche-cab på morgonen och inte på kvällen. det vill jag också!

det är patetiskt men sant att det bästa med detta året var the illegal drinking(and dancing). det säger väl hur djupt mitt faktiska liv egentligen är på en skala.
jag har hursomhelst fortfarande kvar kvitto från första klubbkvällen på Uppåt framåt från april. jag minns min och anjas plan att, som jag erkänner med skam i blicken, bli de nya "klubbkidsen" och det skulle vara så coolt för vi var bara 15 och 16, ha! men det var skojigt som fan för mig iallafall. jag minns alla sommarnätter på Billigt på rosenlund där man dansade och när man gick ut på däck och rökte var det lika jävla svettigt där som inomhus. jag minns wayoutwest-efterfesten i burton-affären som var så jävla ball för snook-Danne stod utanför och rökte och jag har alltid älskat snook-Danne( tyvärr var han dryg), och de spelade hiphop låtar och i vanliga fall hör man aldrig sådant ute och timbuktu dj:ade och var snygg. jag minns, antagligen, det hippaste som hänt göteborg, enfánts-festen ute i en halvt bortsprängd lagerlokal i bergsjön och man trodde man var i berlin.  jag minns den första klubb-o kvällen som var sanslöst underbart för att alla gulliga människor var runtomkring en på och samma gång. jag minns öl, men mest vitt vin, på uteserveringar. jag minns marbella, som kunde varit taget ur en halvfräsch hiphop eller rnb video, där man blev någon annan (och "milio" som var en sexig man)). jag minns rökiga lokaler och fuldans och svichande spotlights och kräkiga bakfyllor och depressionsfyllor som mest gav mer existensiell ångest och ensamhet. jag minns glorifiering och hype och elina och torra folksamlingar. men jajajaja, om jag aldrig uppnår nåt mer i mitt liv har jag iallafall den perioden.
allt tack vare julias pass, tack tack passet.
det är kul att låtsas och vara snygg och så. och dansa.

Även äckliga människor kan vara coola.
Men i slutändan är inga människor coola.

Idag flyttar jag hem till Anita.

Såhär i juletider brukar jag inte direkt vara frid, blid, tacksam, varm, harmonisk som seden säger. Men nu när jag sitter här efter en norénjulafton riktar jag helt oförberett en tanke till min älskade vänner. För det är ju så extremt lätt att ta personer för givet, och kanske framförallt vänner. Jag tänker på hur många miljoner människor i världen det antagligen finns som inte har en enda riktigt nära vän, som liksom betyder såpass mycket. Agnes förstår nog varför sådana här saker från mitt hjärta bara kommer ut i skriftlig, monologisk form. Men nu skriver jag det iallafall för världen att höra, JAG ÄLSKAR MINA VÄNNER. De riktiga. Jag ser på min omvärld där det bara är falskheter, status eller wtf man ska kalla det. Och det är nog som man säger, i stil med "hellre få men nära vänner än många ytliga". Det är kanske så det fungerar. Man kan räkna mina på fingrarna men de är mer underbara ärn något annat och får mig att skratta på riktigt och må bra i en skitvärld.
Nu ska jag kolla på Mordet på Orientexpressen och längta till den 27 december för då åker Annies föräldrar iväg och jag flyttar in där jag trivs som bäst, precis som förra lovet.

PEACE OUT

jag har nog aldrig förstått sambandet mellan en människa och en annan. vad som är fantasier eller paranoier eller hypokondrier och vad som är sanning. gemensam sanning. å andra sidan skapar man ju sitt eget jag, sitt eget liv och därför också sin egen värld, så det kanske inte borde spela någon roll. men ibland är det svindlande att tänka på vad andra människor tänker på.
ibland önskar jag att jag hade någonting att kämpa för, att det helt enkelt är dags för mig att kastas ut i massan i röran och göra allt det där, organisera dramat i sitt liv eller vadfan man kallar det. jag är så sjukligt bekväm av mig. det är besvärande. jag är så utformad av metaforer eller allegorier eller vad man kallar det, jag märker det numera. igår såg vi filmen Yes man på bio och jag funderar allvarligt på att överväga någonting liknande, nu när de smygande drömmarna har flugit sin kos så kan man ju ta till sig det som kommer till en istället.
vi fick kort från min mammas barndomsvän i Italien idag, de lever i sin takvåning, har attraktiva barn, säger Roma istället för Rom och har producerat vin och 25 liter olivolja. det låter som ett vackert liv.

ska röka från fönstret nu, inget säger god jul lika mycket som det.
är hemskt sugen på billig champagne, har faktiskt två flaskor på gömstället. har faktiskt köpt ett eget champagne glas på åhlens.

LETTING ME GO LETTING ME GO
LETTING ME GO LETTING ME GO
LETTINGMEGOGONEYOUME YOU GO GONE
                                                       LMANDGOGONYOELETTLETT







'

Den här boken måste jag läsa. Och inte endast på grund av titeln. Behöver samtid efter klassikermarathonet. Jag gillar nog mest själva idén om svunna tider har jag kommit fram till.



Tycker det är lite sorgligt att Killers nya album inte är bra. Men det får mig att drömma mig tillbaka till deras mästerverk, och inse att Mr Brightside nog alltid kommer vara min mest känslofyllda låt, och en av världens vackraste.

Jag funderar lite på nyårsafton. Hur extremt bra det var förra året, att det var en av de där sällsynta kvällarna när det skiter sig och förväntningarna är oexisterande och sedan blir allt perfekt. Hm. Har egentligen inte lust med nyår än, och definitivt inga förväntningar, snarare nonchaláns. Men kan hålla med Anja om att en "klubb-o kväll" hade varit nice, men med lite fancyfaktor.
Middag i Annies rökiga hem är iallafall traditionellt.

Jag är sugen. För tillfället på att åka en vecka till Ibiza i sommar, Grethe Agnes Annie, vad säger ni? Det kanske ligger nära Marbella vem vet, jag är dum i huvudet när det kommer til geografi. Undra var min Ibiza-obsession kommer ifrån, ingen aning faktiskt, jag bara tror att det skulle vara en väldigt, väldigt lyckad plats för mig att befinna mig på.

kom på
mitt statement blev min livsstil, utan att jag ens märkte det.haha! ja, vad ska man säga. idag är en dag som borde spolas fram tills imorgon.

här är några bilder jag tycker om.

BUT THAT IS HOT.

Cruza runt på stan efter arbete
Berlinn!Berlinn! på påsklovet
Antagligen tågluff con Anja m.fl
Helst en Marbellavecka
Paris med Annie på höstlovet (och phillippe haha)

Jag börjar bli fruktansvärt frustrerad på hela den här vara-sjuk veckan nu. Idag ville jag absolut till Absoluteskoldisco eller glorycrew kontorsfesten! alt. Nyklubb, fast mest för att alla bekanta skulle på den sistnämnda, jag gillar inte att klubba till typ little richard och the smiths. Men heeell no, jag har sån extrem jävla halsfluss(tror jag) så jag sitter här medmin hemmalagade patetiska middag bestående av lax och potatis i ena handen, och en nyköpt RULLTÅRTA i andra handen som någon jävla svennetant! Och jo jag VET att jag sa till julia att jag inte ens har roligt när jag går ut men så VET vi ju också att jag alltid är så jävla anti  utan nån anledning och jo klart som fan man har lite kul när man går ut vafan. Min mest spännande stund idag var när jag, som allra mest röksugen, hittade ett fullt ciggpaket i julias jacka, vilket jag ska röka upp för hon är inte hemma, höhö.
Fast det var Level.
Rulltårtan var inte god.
Jag kollar på en julfilm från -06 med DannyDevito.



Could I BE more pitiful?!

idag vaknade jag utan feber, det var en jävla lättnad. jag började på andra halvan av annakarenina, gjorde knäck och åt noodlesoup hos joanna, promenerade hem och nu ska jag kolla på narnia prins caspian filmen. den suger säkert som fan.


Lindsay Lohan är så jävla haaawt. alltid älskat och kommer alltid älska that biatch. som en snyggare carolina gynning. hon kommer säkert börja dejta cedric snart...

feberdrömmar är freaky. jag haaaaaatar det här.

Jag har cravat efter vitt torrt vin i över en vecka nu, ba "sååå sugään". Jag ska köpa mig ett stort vackert ömtåligt vinglas, sånt som rymmer typ en liter. Det är en sådan delikat känsla att dricka ur sådana glas. Jag har aldrig lärt mig tycka om whiskey, även fast den är sådär lockande bärnstensfärgad. De allra flesta grownupsmakerna gillar jag, caffe, cigg, vin, gin&tonic, skaldjur. Men whiskey är något som ger mig häftiga kväljningar bara efter en smutt, vilket är synd eftersom whiskey är så klyschigt bra och lonesome och simpelt. Om jag inte minns fel så hade jag en missunsamm händelse med whiskey för nåt år sedan, kommer inte ihåg vad dock, vilket säger rätt mycket. Jag skräms fortfarande av hundar efter en, i efterhand, överdramatiserad attack av en hund som barn. Mitt huvud bultar alltid när jag äter grädde, för vispad grädde var en del av min "huvudvärksmat" som liten. Jag ser Wes Andersons filmer om och om igen som terapi för det var med tenenbaums jag blev känslig första gången.
...vet inte varför detta, jag var mest sugen på vitt vin.

F y i kan  jag visst inte tenta estetisk verksamhet eftersom jag, quote" du har närvarat vid 4 av 15 lektionstillfällen" end quote. Härligt, härligt att leka dagis med nittioTREOR när jag är arton.    Min vän är en knarkare.  Min andra vän är en borttappad själ. Min tredje vän är en lögnare. Min fjärde vän förtjänar jag inte. Jag är en liten bit av alla mina vänner. Världen är en sorglig historia. Därför är jag så suverän på likgiltighet!
Men fuck it, nu ska jag röka från mitt fönster och vänta på bättre dagar, samt John Blund.

Såg filmen Interview nyss. Jag... gillade den. Två personer i en filmfantastisk miljö bestående av ett looft i New York. "Samtalsfilmer" är synnerligen inte min cup of tea men den här var...speciell. Steve Buscemi är alltid fantastisk. Och Sienna Miller har någonting...bra. Trots allt.
Den var sådär...betänksam.

Med december kom en ny Coldplay-våg. Vilket aldrig är bra.
suckar suckar suckar.

Och ja, NATURLIGTVIS är Cedric (som vi kommer fortsätta att kalla oss) min och Agnes ny obsession som gör oss hopplöst hopplösa inför resten av världens manliga befolkning.