Okej då

Det var väl kanske inte så farligt. Aa oo knoo. Ska i vilket fall köpa biljett till AM på Globens annex. På något sätt fixar det sig, så länge biljetten är i säkert förvar liksom. Att se dem på en någorlunda liten scen tillsammans, jag och Emma, har varit våran dröm ända sedan kärleken till Arctic tog fart. Två gånger (antagligen) på en sommar, äntligen som sagt!

Ok recension recension ;) plattan är grym för att vara en andraskiva, men naturligtvis kan absolut ingenting mäta sig med Whatever people say I am, that's what I'm not - som är typ historiens bästa debutalbum. Som jag skrev innan så är the monkeys lugnare, lite ledsnare och inte råa på samma sätt. Många av låtarna är faktiskt slow, till skillnad från debuten där det finns 2. Det känns som en skiva man behöver lyssna igenom ett tag för att uppskatta den som den borde uppskattas. Klart jag saknar lite old school-soundet men det känns skönt att veta att bandet inte kört fast i sig själva utan att det finns tydlig variation. Jag måste säga att jag älskar "pulp fiction"-gitarrerna (som märks särskilt tydligt på Brianstorm)! Jag kan såklart inte vara mer objektiv än så eftersom jag såklart AVGUDAR skivan redan, såklart :D Allra bäst (än så länge) tycker jag är Balaclava, Brianstorm, 505, D is for dangerous och If you were there,beware.


Mitt huvud är btw mosat efter att ha tvångssolat på våran lilla kompakta balkong, till och med solen är kompakt där :P
Var (inte så) välkomna fräknar! nu dusch, tack.

A TRACE

SÄG NÅT

IRL
Permanent
URL

ochdusa

Trackback