ÖVERTYGA

okej för att bli lite mera hoppfull, mer bra saker med sommar:

min och annies spot i slottskogen (nära majvallen)
att bada i pool
och hav (fast helst pool)
få fräknar i pannan
få fräknar på armarna
få fräknar på axlarna
ja bli en prickigkorv helt enkelt
ligga i svala vardagsrummet när det är stekhett utomhus
läsa naturromantiska böcker
läsa om favoritböcker
sommarregn
sommarnätter
inte behöva ha med sig jacka och halsduk i väskan
åka iväg
tänka stora tankar
dricka iskallt vitt vin på l'assassino
mojito
caprihinia
cigg i svettig stekande sol ,som blir så äckligt att det blir godast i världen
flygplatser
skuggan
Lily Allen
inte behöva gå i skolan
isglass
islatte
isdrink
moln

PRICKIGKORVEN RAPPORTERAR


jaa, vad händer?
min farsa har sökt till Robinson för andra gången. sickt.
jag har aldrig känt mig fulare i hela livet, helt seriöst. min ansikte börjar sakta men säkert förvrängas typ.
bästa stället evör är på våran altan, på golvet, på picknickfilten. bli illröd och prickigkorv-ansikte, röka LM och Amy Winehouse. på det sättet gillar jag sommaren.
jag köpte en Buffalo Sabers tshirt på 2nd hand, trycket e supadupa fly. dessvärre upptäckte jag att blå-gult blir lite svenskflagga-varning och allmänt helt fel på mig, synd.
ikväll är det över tjugo grader och fest uppe vid skansen krona.( jag älskar enfants) efter alla jävla påtryckningar och argument blir jag nog tvungen till lite rosé iallafall.
man lever vidare helt enkelt.

GUAGLIONE


AT LEAST I DONT KILL PEOPLE

nej, sommar känns inte verkligt. man är ju o n o r m a l om man inte älskar sommaren, det tycker till och med jag.
så visst är man o n o r m a l. jag funderade på om jag börjat förlora förståndet idag. min vän avbröt mig abrupt, tack för det.
mina nattliga drömmar är numer lång ifrån äventyrliga, och snarare lost-aktiga. ni vet, man ser sig själv i den situationen man är eller nyss varit i (liggandes i sängen, stående i sovrummet, på väg till skolan) och allt är ytterst verkligt och sanningsenligt. som nästa dags förlopp, men nästa dag fortlöper aldrig så alls. så nästa dag, blir nästa och nästa och jag undrar lite vad jag ska göra av alla dessa ihopsamlade förutspåelser, och kommer nästa dag någon gång bli nästa dag?
shiet.
det är iallafall fortfarande kyligt på kvällarna, även om mornarna är obarmhartigt ljusa.

MIND

feeling:


cravar efter en:


och:

SENSATIOOOOOOOOOOOOOOON


KOLLA IN LIKSOM!

ANJAS OCH SUSSIES VIDEOBLOG
ITS GONNA BE EPIC.

www.arielochpocah.blogspot.com
www.arielochpocah.blogspot.com
www.arielochpocah.blogspot.com



KÄRA DAGBOK


jag har alltid velat ha en videoblogg. tyvärr finns det ingen inbyggd mikrofon på min dator, så videoklipp blir ganska irrelevanta. jag har inte råd att köpa en. men OM jag hade haft en videblogg idag skulle jag sitta i min säng, alt ligga på golvet med fingrarna knäppta under hakan, och prata om det perversa syskonparet som uppenbarat sig (mitt framtida rörlig bild-projekt), att anja ska bli the-weird-girl-who-always-has-a-videocamera-in-her-hand-wherever-she-goes, fråga om någon har Berlinboende (helst prenzlauer) en vecka i augusti och hur man bantar, släppa ut mitt hår och visa utväxten. tillexempel. i bakgrunden skulle min nya playlist "singin' womin'" spelas, Son of a preacher man och All I could do was cry. sen hade jag tagit på mig mer mascara med öppen mun.

några videbloggar jag gillar:








GREATEST SINGER EVÖR




<3

-

beautiful Brooklyn
Sayid
Locke
Ana-Lucia
vad gör kvinnorna när de har mens på Lost-ön?
inbillad (?) tics
paralyserad tunga
bankomatkort tillfångataget
tvetydigt
fejkade känslor
ta bort dem
inte en boksida bläddrad på tre veckor
bortkastade pengar på den jävla ny klubb
Vortex
Anja är hemma
längtar till tågluffen
hoppas lite på att ödet finns

DICTION II


det är svårt att se sig själv objektivt.
det är svårt att se sig själv i en spegel mellan de uppbrytna molnen.
världen är för vacker.
skönheten gräver ner sig. i ens själ hjärta och tro. skönheten blir det enda som spelar någon roll.
skönheten blir fulheten.
den går sedan inte att bryta sig loss från, den är helt fastkletad. den lindar sig kring en som seg spindelväv.
känslor blir inga känslor, de blir bildsköna påhitt. tårar blir inga tårar, de blir något vackert och skört genom en lins.
människor spelar ingen stor roll, de spelar biroller i den regisserade tillvaron. de förstärker allt det vackra.

kärlek blir ingenting, kärleken existerar bara utan denna skönheten. kärleken blir en översockrad, plastikopererad snyfthistoria. något man kan ta på.
det gör för ont för att gråta, för man gråter för att vara vacker. det gör för lite ont för att gråta, för man gråter inte av känslor.

VARFÖR (tar man bilder på sig själv med en webcamera)


i dont know. i just do.



SUNNYROAD


I've travelled 'round, through deserts on my horse
But jokes aside, I wanna come back home

I never married, never had those kids

FELL A SLEEP AT 5 AM, WOKE UP 20 MINUTES LATER

Jag börjar dagen med mystik. The hatch-avsnittet (en av top-tio i Lostspänning) och ett kryptiskt röstmeddelande från en vän, inkommet 04:00  inatt, "ring mig, jag behöver ställa dig några frågor om vad du egentlige gjorde igår kväll"
Ba?


Förvisso börjar jag alla dagar med den här låten, vilken kanske inte är så mystisk. Men däremot fucking fly.



OF COURSE I DO

jag har för övrigt två spotify-listor. alla bara spottar (höhö) ut spotify-mixtapes runt sig, och så e det bara skit playlists ändå. jag gör endast perfekt komponerade listor. mm.

AXS

knastrigt

-3<(


Den hatkärlek som uppstår när man ser solnedgången från ett högt berg, så stark så stark.


(;D)

IDAG:

AQUA gör comeback! En platta med en eller två nyskrivna låtar men framförallt "upphottade" gamla hits. H Ä R L I G T


SÅ JÄVLA BRAAAAAA


Bytt maffian mot Lost. Säsongsavslutningen var seriöst det mest nervpirrande i populärkulturshistoria. Joanna håller med mig. Vad annat kan man göra än att re-kolla första säsongen och nörda in sig ännu mer.

Min största storasyster omlokaliserar sig till en håla i Norge. I stora drag ingen stor grej, men en storasyster spelar en stor roll. Jag grät en osynlig miniskvätt.

Anja får mig att vilja ta livet av mig. Nä skoja bara. Eller, jo.


DREAMWORLD


NEJ, JAG BLIR INTE SVARTSJUK PÅ MINA
VÄNNER, MEN JAG BLIR AVUNDSJUK


(jag vill läsa men är fysiskt labil)









when Pacino was a baby

 S E R I Ö S T










panic in needle park, 1971


bonus: IRL, 20 år gammal, Bronx


summarum

har räknat på hur många bloggar jag har/haft genom åren. tror det är 7 nu. och eftersom jag aldrig raderat nån svävar de fortfarande ute på nätet, sjukt. just nu har jag 3 blogz in process. en är en webcamerablogg. skojigt. narcisstisk. eller kanske inte.
jag ska skriva ett arbete (..) om nåt under kalla kriget och jag har om vietnamkriget. är så fruktansvärt bakfull, detta trots att jag bara förfestade igår OCH inte var full, så jag orkar inte hitta nån fakta. jag gissar och hittar på lite. såhär låter det än sålänge:

Bakgrund om Vietnam

Vietnam är ett extremt litet land som ligger i sydvästra Asien. I dagens läge är de flesta vitvietnameser, eftersom många många kvinnor blev utsatta för våldtäkt av de amerikanska soldaterna. Dessa vitvietnameser blir ofta utstötta i samhället, vilket är konstigt eftersom den generella uppfattningen om asien är att alla försöker vara västerländska. Vietnam har god mat. Det är varmt. Det var ett krig mellan nord och syd och så blandade amerikanerna sig i,som vanligt. Annars är vietnam ganska random. Jag vet inte ens om det stavas VIETNAM eller VIETNAMN.


recap

jag önskar att världen inte var ens storebror
jag önskar att restriktioner inte spelade någon roll
jag önskar att man kunde vara på noll och man kunde vara på hundra inget däremellan
jag önskar att alla var olika
jag vill leva bland mina skärmar och sidor
åh, vad jag älskar er skärmar och sidor!
skärmarna, som lyser blått i mörkret och där alla oemotståndliga figurer rör lealöst sig mellan tid och rum där en symfoni av musik bildar världens djupaste djup när den spelas samtidigt som någon sitter på ett tåg
sidorna, som ger mig sår på fingret ibland men det gör ingenting, för på sidorna står alla vackra ord som finns i världen och min egen hjärna blir en projektion av en skärm och tänk alla gamlagamla varelser som satte pennan på pappret, tryckte ner fingrarna på en skrivmaskin precis som nu när jag lever,
fast ändå inte
men jag blir alltid utdragen därifrån
ändå
för det är symboler för liv, liv som jag borde leva men jag fastnar så lätt i all skönhet
åh, denna skönhet!
nerbäddad i vackra människor och en paus från min kaosartade själ huvud
allt är så
sårbart
som små papperssår på fingret, kan komma närsomhelst
och kommer hela tiden
för världen eller livet eller tiden är ute efter oss.

tycker jag

jag tycker att vi tar och säger STOPP! reser oss från soffan, dricker en liter vatten och tar några rosenrot, bestämmer oss för vad/om/hur vi ska göra med våra liv, och klipper av oss håret. sedan slutar vi vara paranoida över skelning, allmänt sneda ansikten och omvärlden. vi går ner 5 kilo i vikt, slutar dricka starksprit och röka starkcigg. vi sträcker på oss, vi tar oss i kragen helt enkelt.vi plockar upp våra dagböcker som legat orörda i i tre månader för att vi inte ens haft energin att lyfta en penna. vi gör det som man mest mest av allt längtar efter när man vaknar klockan 17 på söndag och spyr ut sista fyllan. vi tar oss i kragen helt enkelt. andas in krispig transformerande luft.